”Om du vill förändra hur andra bemöter dig, behöver du, fullständigt och uppriktigt, först ändra på hur du bemöter dig själv. Det finns inget annat sätt att försäkra sig om att själv bemötas med kärlek. Och när du uppnår det stadiet, var tacksam för varje tagg som andra sårar dig med. Det är ett tecken på att du snart kommer att överösas med rosor.”
Det här är en text i en serie av fyrtio texter om Kärlekens fyrtio regler som skrevs av Shams från Tabrizi som var Rumis andliga lärare. Du hittar de andra reglerna här>>
Vem har inte upprörts av orättvist, otrevligt och kränkande bemötande? Det kan handla om ett jobbmöte där ingen tog det du hade att säga på allvar. Det kan röra sig om ett syskons giriga sätt vid en dödsbodelning. Men allra vanligast är nog en känsla av att ens livspartner inte förstår vad som är viktigt för dig i relationen.
Att vi så ofta reagerar som vi gör gentemot omvärlden bottnar i en djup längtan efter acceptans och kärlek för den man är. Vi reagerar på tecken på motsatsen. Men hur vi än kämpar för vår upprättelse dras vi ofta med en känsla av att ingen ändå tycks se oss och förstå oss på riktigt. Det gör att vi kan känna oss ensammast i hela världen.
Även om vi inte inser att vi reagerat på att vi blivit otrevligt bemötta, kan reaktionen ge sig till känna som en knut i magen eller sömnsvårigheter. Reaktionen kan också form som ett flyktbeteende där vi skrollar på telefonen, äter något sött eller bingekollar på teveserier för att komma undan känslan av att vara utsatt och/eller sårad.
Hur väl älskar du dig själv?
När vi tycker oss bli felaktigt bemötta är vår första instinkt att gå i klinch med den som bemött oss på ett sårande eller kränkande sätt. Vi vill ge tillbaka. Eller så vill vi förklara. Få dem att förstå att deras sätt att vara gör oss illa. Men det är inte där vi ska börja säger Shams. Vi behöver först syna vårt eget sätt att bemöta oss själva. Mitt i all vår upprördhet över hur andra behandlar oss går vårt eget beteende under radarn. Vi missar hur ofta vi kränker våra egna gränser och hur ofta vi ignorerar våra egna behov; allt för att vi ska bli accepterade och omtyckta. Och vi erkänner sällan det beteende vi har som kommer ur våra ärelystna ambitioner att nå anseende och åtråvärda positioner på jobbet, i familjen eller i vänkretsen. Här gömmer sig ett mörkt dunkel som Carl Jung kallade skuggan.
För sufismen är uppmaningen ”Du ska älska din nästa som dig själv” lika viktig som för kristendomen. Den meningen innehåller nyckeln till det Shams försöker förklara. Den talar om att du ska älska alla i din omgivning som dig själv för att det är vägen till det du längtar efter. Det är inte en moralisk uppmaning. Det är en vägvisare som leder dig runt den blockering som irritation gentemot din nästa innebär, och ett råd för att du ska undvika att gräva den avgrund av existentiell ensamhet som blockeringen kan innebära.
Men hur väl älskar du dig själv egentligen? Kvaliteten på ditt eget bemötande mot andra vilar på hur du bemöter dig själv. Och samma sak för dem du möter som du tycker kränker dig. Vi går alla runt som ett skyltfönster för hur väl vi älskar och accepterar oss själva. Och så länge vi gör det kommer de skyltfönster vi möter inte att återspegla kärlek, utan samma kärna av kärlek och acceptans som vi förmår visa för oss själva.
Vändpunkten
Så vill du försäkra dig om att bemötas med kärlek, börja med hur du bemöter dig själv. Från den punkten kommer resten att lösa sig. När någon sätter en tagg i sidan på dig, på jobbet, i trafiken eller i din romantiska relation – och du vet att den andres beteende beror på att de har svårt att älska sig själva, kommer det vara enklare att bemöta taggen med en medkänsla som kommer att neutralisera laddningen i situationen.
En människa som älskar och accepterar sig själv har en alldeles särskilt lugn och tyngd bakom det de säger och gör. Taggen du mött kan komma att mjukna, och strax kommer du istället att överösas av ”rosor”.
Jag tror att det Shams menar med ”rosor” är att personer har ett helt annat sätt att reagera när du inte uttrycker dig från känslan av att vara utsatt och kränkt, utan när du kan tala från grundad autenticitet och uppriktighet. Varje situation av det här slaget kan bli den vändpunkt du väntat på; då du kommer att bli lyssnad till och tagen på allvar. Och den känslan går att likna vid att omslutas av skönheten och generositeten i rosor.
Älska ditt inre barn
Men kom ihåg. Shams uppmanar oss att älska oss själva fullständigt och uppriktigt. Det krävs alltså mer än positiva affirmationer uppsatta på spegeln. Du behöver erkänna dina mindre smickrande sidor och undersöka vilken rädsla de bottnar i. Där, vid roten, kommer du att hitta ditt inre skrämda barn, och den oskuldsfulla varelsen, som inte ville mer än att få ha kul och få vara med, är det lätt att älska och acceptera, oavsett ett bibliotek av tillkortakommanden.
Älska det inre barnet hos dig själv, och du kommer att kunna älska det inre barnet hos andra. Det är där vi människor är sammanlänkade som Ett, vårda den källan. Här ruvar ren vardagsmystik, och du kan beträda den vägen om du möter dig själv.
Lästips: Det inre barnet
Foto: okänd, visar Leonora Gaellas skulptur Inner Child